2012 sätter en ny standard

2012 är en fantastisk film i mångt och mycket och ändå häpnade jag över vissa scener.

Tänk er att de allra största massiva scenerna där hus störtar samman och kontinenten vrider sig i plågor och går under, där vulkaner exploderar och gigantiska flygplan landar på glaciärer… det är närmast perfektion och högst trovärdigt presenterad. Blanda detta med scener där en familj siter på ett lastbilsflak i Kina som ser ut som om man filmat det i studio med usel redigering så att det ser riktigt B ut… ja då har ni denna film i ett nötskal.

Det finns massor som är enormt bra och tillräckligt med skådespelare av högsta nivå för att fylla en ark men det finns också tillfällen som blir platta när två vuxna säger att dom måste jobba på sin relation och att manen uttrycker att det är något som kommer emellan dem när marken plötsligt öppnar sig och en ravin bildas på några sekunder mellan dem.

Indiska och amerikanska vetenskapsmän kommer fram till att den skapelsehistoria som finns hos bl.a. Mayaindianerna har varit korrekt. Den säger att jorden kommer att gå under såsom vi känner den år 2012 och man börjar ett projekt att rädda mänskligheten och rätt sorts mänsklighet…

Filmen är faktiskt uppfriskande så till vida att USA målas ut som en något skurkaktig nation som gör allt som tåls att göras för att hemlighålla att man planerar att bygga räddningsflottar för några hundra tusen människor som planeras överleva och skapa nya förutsättningar för en ny civilisation.

Men det finns så mycket smetighet i filmen att jag ibland känner mig illamående. Så vilken blandning, uppfriskande illamående, kvalitet och B. Vad är det som gäller?

Som en aktionfilm så får den fullt godkänt och den sätter i vissa fall nya ribbor och nivåer för katastroffilmer. Skall man överträffa denna i effekter så får man ta i så mycket att det nästan inte går att ta in för en mänsklig hjärna.

Betyg 3,5/5